Vi ser vad vi vill se
Inte medvetet, utan omedvetet, kognitiv bias betyder att hjärnan sorterar intrycken och förenklar det vi ser och upplever. Med andra ord tar vår hjärna genvägar för att lättare bearbeta intryck.
Forskning på området visar att detta sker hos alla människor, varje dag, utan att individen vet om det. Fenomenet är inte kopplat till intelligens.
Det är den mänskliga hjärnans sätt att finna mönster i det vi ser. En individ kan t.ex. se och uppleva en färg på flera olika sätt beroende på vilket ljus personen befinner sig i.
Hur mönster upplevs är helt beroende på vilken omgivning personen befinner sig i. Att en person objektivt skall kunna se verkligheten runt omkring sig såsom som den faktiskt är, går inte.
Kognitiv bias är ett stort problem och kan i stor utsträckning påverka vittnesmål, rättegångar och kriminaltekniska undersökningar. Även rättsmedicinska undersökningar kan färgas av de intryck som hjärnan självmant sorterar ut.
Det blir en omedveten selektiv uppmärksamhet. En för stor medvetenhet om t.ex. ett brottsfall medför att risken för fenomenet ökar. Det möjliggör för hjärnan att se mönster som inte finns.
Vittnen kan vilja bidra till att få fast en gärningsman vilket i sin tur skapar omedveten kognitiv bias.
Forensiker har bias
Risken för en forensiker är att denne letar efter ledtrådar och spår som bekräftar sin egna uppfattning och bild. Detta påverkar vad forensiken letar efter och hur denne tolkar de spår och ledtrådar som hittas på en brottsplats.
De forensiska undersökningarna och själva utredningen bör hållas så långt det är möjligt åtskilda från varandra. En metod som är användbar för både utredare, forensiker och rättsmedicinare är att dokumentera sin vetskap om t.ex. ett fall vid specifika tillfällen.
Detta kan då inkluderas och beaktas tillsammans med övrigt material i utredningen. Metoden kan visa om någon låtit sina minnesföreställningar påverkas av senare kunskap.
I Sverige ligger vi i framkant på detta område jämfört med många andra länder. I Sverige hålls den forensiska delen åtskild från den polisiära.
Men medvetenheten om att vi drabbas av kognitiv bias betyder inte att vi kan ”bota” den med vetskapen om den. Detta sker omedvetet. Det är viktigt att alla inblandade är medvetna om att psykologisk kontaminering av bevis förekommer.
Människan är en subjektiv bedömare och vi lever med en överkonfidens på det vi hör, ser och vet. Det är så vårt kognitiva system fungerar och det är tyvärr inte perfekt
Publicerades: 2020-05-29
