Även om dataintrång inom polisen ganska nyligen har framställts som ett oroväckande problem, är obehöriga slagningar inte ett nytt fenomen inom Polismyndigheten. Dataintrång i myndighetens register gjorda av polisanställda har varit på tapeten i över 30 år.
Att otillbörligt göra slagningar i polisregistret diskuterades även 2010 efter att ett antal polisanställda blev dömda 2006 för dataintrång. Efter att detta inträffade önskade myndigheten tydligare riktlinjer för polisanställda eftersom poliser avskedades när de blev dömda för sina slagningar.
Samma sak inträffade även under 90-talet. I en dom från 1996 beskriver Arbetsdomstolen att dataintrång inom Polismyndigheten är ett vanligt förekommande problem.
Sedan 90-talet och 2010-talet har både riktlinjer och regelverk uppdaterats och blivit mycket tydligare i flera omgångar.
Trots alla dessa tydligare riktlinjer och uppdaterade regelverk fortsätter problemen med polisanställda som gör slagningar i register som de inte har rätt att ta del av.
Felslagning, nyfikenhet eller medvetet
När en polisanställd genomför sökningar i register på personer eller fordon som inte har koppling till ett tjänsterelaterat ärende, då överträder den anställda sina tjänstemässiga befogenheter.
Det kan vara en felslagning på fel personnummer eller registreringsnummer, men i de flesta fall handlar det om tydliga exempel på ren nyfikenhet kring saker som inte angår den enskilde polismannen/kvinnan.
Ett extremfall av denna nyfikenhet blev mycket synlig i samband med att Anna Lindh mördades på NK i Stockholm 2003. Efter denna händelse inleddes en förundersökning emot fler än 200 poliser efter att det uppdagats att de hade utfört slagningar i register på den person som misstänktes för mordet.
Det finns också ett annat växande problem inom den svenska polismyndigheten bortom alla felslagningar och all nyfikenhet. Det är när polisanställda medvetet bryter mot sina tjänstemässiga befogenheter.
Det är när polisanställda för vidare sekretessbelagd information från polisens register till en tredje part. Information och utredningsteknisk data som absolut inte skall lämna polismyndighetens väggar.
Detta kallas insider verksamhet och korruption, detta förfarande har blivit ett växande problem det senaste decenniet. Men i takt med att tekniken i polisens datasystem blir säkrare blir det också lättare att avslöja anställda som utför dataintrång.

Nu skall det tas krafttag
Nu skall Polisen ta krafttag emot dataintrång, korruption och insider verksamhet som riskerar att allvarligt skada viktiga samhällsfunktioner, -säger myndigheten.
Avdelningen för särskilda utredningar (SU) är en enhet som är fristående från den övriga Polismyndigheten, karaktäriserad av sin oberoende ställning.
Dess primära roll är att förebygga, identifiera och utreda brott begångna av individer inom poliskåren, inklusive polisstudenter, samt av andra nyckelpersoner såsom åklagare, domare, riksdagsledamöter och medlemmar av den svenska regeringen.
Utöver detta hanterar SU också fall emot tjänstemän inom myndigheter med brottsbekämpande uppdrag, däribland Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket och Militärpolisen.
Totalt faller nästan 57.000 tjänsteinnehavare under SU:s verksamhetsområde.
I slutet av 2023 startades en insats av (SU) Särskilda Utredningar för att förbättra enhetens förmåga att avvärja, avslöja, identifiera och utreda korruption, insiderhandel och infiltration av de befattningshavare som enheten har till uppgift att granska.
En särskild projektgrupp har tilldelats ansvaret att leda denna verksamhet, vilket bland annat inkluderar att stärka samverkan mellan olika statliga institutioner. Resultaten av denna insats planeras att presenteras längre fram under 2024.

Statistik
Under år 2023 registrerades 6 604 fall hos Särskilda Utredningar, en siffra som visar en svag ökning jämfört med föregående år.
Sedan år 2015 har antalet fall som inkommit till enheten gradvis ökat år för år, med en genomsnittlig årlig tillväxt på ungefär tre procent fram till år 2023. Tidsramen mellan 2016 till 2020 särskiljer sig dock.
Mellan 2016 fram till 2020 tog mängden ärenden verklig fart. Antalet ärenden till SU steg från 5 244 under 2016 till 6 136 under 2020. Under denna period har inflödet av ärenden alltså ökat med ungefär 17 procent.
Bland de fall som anmäls till Särskilda Utredningar är polisanställda särskilt vanliga. Omkring 69,1 procent av alla anmälningar avser poliser. Poliser representerar den största enskilda gruppen som Särskilda Utredningar granskar, med 40,9 procent.
Bland de brott som oftast rapporteras till Särskilda Utredningar återfinns tjänstefel, dataintrång och våldsbrott.
Brott mot tystnadsplikten utgör den vanligaste typen av ärenden inom underrättelseverksamheten. Relativt återkommande är även narkotikabrott (inklusive eget bruk) utförda av polisanställda.
Alla ärenden som tas upp av Avdelningen för särskilda utredningar (SU) är skyddade från obehörig åtkomst, tack vare att avdelningen använder sig av egna system för ärendehantering.
Dessutom är det alltid en åklagare från Särskilda åklagarkammaren (SÅK) som ansvarar som förundersökningsledare för ärenden som hanteras av SU.
Digitaliseringen
Polismyndigheten har utvecklat ett flertal IT-system och plattformar genom åren i syfte att göra informationen mer åtkomlig för de anställda ur ett verksamhetsperspektiv.
Dessa system är under ständig utveckling, och informationen görs tillgänglig via olika mobila verktyg som polisen använder, inklusive vanliga mobiltelefoner.
Tillgängligheten innebär höga krav på användaren när det utförs sökningar i systemen. Slagningar och sökningar måste ligga till grund för utförandet av ett officiellt uppdrag.
I och med att tillgången på information ökar, växer även risken för att tekniken används på ett sätt som inte överensstämmer med uppdragets natur.
Via sina utredningar har SU kunnat fastställa att information som erhållits genom dataintrång av polisanställda i många fall utnyttjas inom den organiserade grova brottsligheten i Sverige.

Underrättelse och Spaning
Underrättelseenheten inom SU fokuserar på att förebygga, förhindra och identifiera kriminell aktivitet. Enheten sköter ärenden fram till det ögonblick då det finns skäl att tro att ett brott har begåtts.
När det bedöms att det finns tillräckliga skäl att misstänka att ett brott har begåtts, upprättas en anmälan som därefter överlämnas till en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren (SÅK) för att fatta beslut om att inleda en förundersökning.
Information som berör polisanställda som inte leder till en formell brottsanmälan överförs till den interna säkerhetsavdelningen.
Denna typ av information kan till exempel omfatta olämpligt beteende eller sårbarheter hos den enskilda personen eller polismannen/kvinnan, vilka kan utgöra en säkerhetsrisk för Polismyndigheten.
SU har kapacitet att genomföra både långvariga spaningsinsatser och kortare insatser som omfattar enstaka övervakningsoperationer.
Observationer som sker under spaning är mycket värdefull och ibland helt avgörande för att kunna avsluta ett ärende. Dessutom bidrar spaningsresurserna till att nya brott kan bli upptäckta, vilket ibland leder till att ärenden blir större och blir mer komplicerade.
Ärenden som startas vid underrättelseenheten baseras till exempel på tips som inkommit till avdelningen eller på att automatiska kontroller i polisens IT-system har identifierat avvikande aktivitet från anställda poliser.
Processen av inhämtning, bearbetning och analys hanteras helt av underrättelseenheten. Under 2023 ledde detta till att brottsanmälan upprättades i många av fallen.
Av alla utredningar som SU behandlar avslutas 75 procent av brottsutredningarna inom en veckas tid. Endast 5,5 procent har en handläggningstid som sträcker sig över tre månader.
Detta innebär att färre fall behöver skickas vidare till utredningsenheterna och minimerar behovet av överlämningar inom avdelningen, vilket i sin tur bidrar till ökad kvalitet och effektivitet i utredningsprocessen.
Utredningsenheterna i Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg hanterar sina ärenden i nära samarbete med Särskilda åklagarkammaren.
Det förekommer även ett flertal utbyten och samarbetsinsatser mellan de olika utredningsenheterna, där de delar på både resurser och expertis.
Vilket resultat de nya krafttagen kan innebära får vi invänta och se när SU publicerar mer information.
Källa: Polisen, Polisförbundet