Svenska Polismyndigheten – tillknäppt och förtegen

Färsk forskningsstudie på 150-sidor utförd av professor i polisvetenskap, Stefan Holgersson vid Linköpings Universitet med hjälp av jurist och journalisten Ossian Grahn ger polismyndigheten svidande kritik. Pekar enhälligt på att den svenska polisen är i särklass den svåraste myndigheten i landet att granska. Omorganisationen 2015 har medfört att polismyndigheten taget stora kliv allt längre bort från medborgarna.

I studien har över 60 journalister intervjuats/besvarat/förklarat och gett sin bild till de frågor som valts ut att ingå i studien. Även polisanställda (10 operativa poliser och 20 personer från olika kommunikationsavdelningar) har ingått i studien. De har fått reflektera över journalisternas svar utifrån perspektivet som anställd inom myndigheten.

Styr hur informationen skall framställas

Hela 97% av journalisterna från riks- och lokalmedia som ingick i studien synliggör ett enhälligt mönster. Det är mycket svårt att få saklig och objektiv information från den svenska polismyndigheten.

Uppfattningen är att myndighetens kommunikationsavdelningar filtrerar informationen som skall lämnas ut i olika nivåer. Istället för att lämna saklig och objektiv information ägnar sig kommunikatörerna inom myndigheten åt ett så kallat positivt varumärkesbyggande. Det har blivit viktigare att styra hur informationen skall framställas och samtidigt framföra ett budskap.

Professorn, -Polisen skall inte sälja en vara eller bygga och skydda varumärke

Myndigheten har en mycket tydlig mediestrategi som går ut på att skydda och bygga polisens varumärke. Idag är det myndighetens kommunikatörer som gallrar och aktivt väljer när och hur informationen skall framställas och publiceras. Främst via den egna hemsidan eller på myndighetens sociala medier. Vissa tider på dygnet sker dessutom ingen händelserapportering överhuvudtaget från polisen.

Förr i tiden hade media möjligheten att helt ofiltrerat lyssna på polisens radiokommunikation via polisradio. På så sätt kunde initialt ingen information om varken händelser eller insatser filtreras och friseras.

Forskningsstudien har granskat nästan tusen inlägg (på hemsida & sociala medier) utförda av myndigheten och ungefär fyra tusen kommentarer på polisens sociala media konton. Kritiska kommentarer från medborgare och allmänheten som kommer upp i flödet väljer polismyndigheten främst att bemöta genom tystnad.

Studien har också valt att slumpvis granska nästan åtta tusen inslag och reportage från både riks- och lokalmedia under april 2021. Majoriteten av dessa publiceringar framställer myndigheten i positiv dager. Färre än 1% av reportagen och inslagen var kritiska mot polisen i någon kontext.

Polismyndigheten har ett stort egenintresse av att belysa och framföra ett positivt trygghetsbudskap när information offentliggörs. Detta kan också uppfattas som att myndigheten vill framhäva polisen som en väldigt attraktiv myndighet. Främst för att göra det lättare att rekrytera nya sökanden till polisutbildningen.

Istället för att satsa på den operativa kärnverksamheten och konkret ta fram metoder för att bekämpa t.ex. gängbrottsligheten och visa medborgarna faktiska resultat. Satsar myndigheten stora resurser istället på stödfunktioner som HR och kommunikation för att sprida sin positiva bild genom media, -enligt studien.

Poliser måste kunna få vara kritiska mot sin arbetsgivare utan rädsla för repressalier

-När information döljs eller hindras från att komma ut får inte polisen rätt förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag, menar professorn. Därtill har det blivit näst intill omöjligt för svenska journalister att utföra intervjuer av enskilda polisanställda.

Professorn påpekar, -Att det är viktigt att enskilda polisanställda tillvaratar meddelarfriheten. Särskilt om myndigheten försöker dölja information. Det går att kontakta media direkt och rätten till att vara anonym gäller när media kontaktas.

Viktigt att myndigheten är transparent

Studien påpekar också att det är mycket viktigt för samhället som helhet att informationen kommer ut så som den faktiskt ser ut i verkligheten. -Inte hur någon vill att informationen skall framstå.

Genom att vara transparent kan självklart polisen kortsiktigt få kritik. Men i det långsiktiga perspektivet, då har polismyndigheten allt att vinna.

Studien som är på 150-sidor tar även upp andra aspekter inom myndigheten som är behäftat med problem. Problematik till följd av myndighetens ansträngningar att dölja problem, hindra insyn och istället måla upp en tilltalande, men missvisande bild av sin verksamhet.

Källa: Linköpings Universitet

 

Publicerad: 2022-01-10