Vem är frisk och vem är sjuk? En stor eller liten undersökning?

Blir det en stor undersökning sker den under tvång efter beslut från en domstol. I Sverige genomförs ca. 1700 mindre rättspsykiatriska undersökningar och 650 stora undersökningar per år. Av de som genomgår en stor rättspsykiatrisk utredning är ca. 75% häktade och 25% på fri fot. I Sverige bedöms hälften av de som går igenom en stor rättspsykiatrisk undersökning ha en psykisk störning.

När en person anhålls eller häktas kommer alltid frågan upp, förr eller senare, hur personen mår psykiskt. Framkommer det misstankar om psykisk ohälsa kan domstolen besluta om att en rättspsykiatrisk undersökning skall genomföras. Allt som oftast börjar det som en paragraf sju-utredning som också går under namnet ”liten sinnesundersökning”.

Det är den statliga myndigheten RMV (Rättsmedicinalverket) som blir inkopplad för att göra undersökningen. Myndigheten bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet och har i uppdrag att utföra rättspsykiatriska utlåtanden på uppdrag från domstolar. I Sverige sysselsätter rättspsykiatriska utredningsverksamheten ungefär 175 fast anställda medarbetare, varav ca. 90 st i Huddinge.

En liten sinnesundersökning –
Den intagna transporteras till en hälso- och sjukvårdsinrättning eller till en särskild undersökningsenhet. Där träffar den intagna personen en rättspsykiater för en timmas långt samtal. Detta samtal ligger till grund för huruvida psykiatrikern gör ett utlåtande med rekommendation om att utföra en stor rättspsykiatrisk utredning eller inte.

En stor utredning –
Denna utredning sker under tvång efter ett beslut av en domstol. Men samtalen och de olika undersökningarna är frivilliga. Majoriteten av de frihetsberövade individerna medverkar och försöker göra sitt bästa på olika sätt för att undersökningen skall kunna slutföras. Det är ett team av medarbetare från RMV som under fyra veckor utför olika utredningar samtidigt som den intagna personen observeras. Teamet består av en forensisk socialutredare, en psykolog, omvårdnadspersonal och en huvudansvarig rättspsykiatriker.

Teamets uppdrag är att besvara frågan om personen begått sin brottsliga handling under inflytande av en allvarlig psykisk störning. Behöver den intagne vård och vilken risk medför personen för att återfalla i brott. Huvudinstrumentet i utredningen är samtal med individen. Personen träffar utredarna både enskilt och i grupp. I slutfasen av utredningen sammanstrålar teamet, utan den intagne personen, för att stämma av sina bedömningar och betraktelser av individen.

Socialutredaren –
Utför en levnadsberättelse över de sociala omständigheter som påverkat personen.

Psykologen –
Utför vanligen en psykotisk personlighetstest och ett allmänintellektuellt test. Testerna är olika beroende på vilken sorts psykisk störning det är frågan om.

Ibland görs det olika kroppsliga utredningar och avbildningar av hjärnan i röntgenundersökningar. Utredarna på RMV har då även tillgång till hela förundersökningen och kan ta hjälp av sjukvårdsjournaler och andra handlingar. Även uppgifter från andra myndigheter utan den intagnes medgivande. I det avslutande skedet av utredningen får den intagne ta del om vad rättspsykiatrikern och det övriga teamet skriver i utlåtandet till domstolen. Det medicinskpsykiatriska utlåtandet tillsammans med det slutliga huvudutlåtandet skrivs av den ansvarige rättspsykiatrikern.

 

Vanliga diagnoser bakom brott –

  • Missbruk, beroende av alkohol och/eller droger.
    Störning som antisocial personlighetsstörning. Människor med antisocial personlighetsstörning framstår som kalla och hänsynslösa. Deras tillvaro präglas av impulsivitet och ansvarslöshet.
  • Psykos, t.ex. schizofreni.
    Den drabbade personen har psykossymtom som hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrade verklighetsuppfattningar.
  • Neuropsykiatriska störningar som t.ex. autism.
    En person med autism har nedsatt förmåga att interagera socialt, kommunicera, begränsade repetitiva och stereotypa mönster i beteendet, intressen och i sina aktiviteter.
  • Bipolär sjukdom.
    Personer med bipolär sjukdom pendlar mellan perioder av extrem upprymdhet och depression.
  • Demens och hjärnskador.
    Typiska tecken på demens är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis försämras.

 

Domstolar följer rättspsykiatriska bedömningar i stor utsträckning. Traditionell straffpraxis har varit att en person som har en allvarlig psykisk störning inte skall dömas till fängelse utan istället få vård. Men år 2008 togs det ett beslut att utföra lagändring gällande fängelseförbud för psykiskt sjuka personer. Detta innebär att en person som anses ha en allvarlig psykisk störning, men som ändå anses ha ett begränsat vårdbehov, kan under särskilda omständigheter dömas till fängelse .

 

 

 

 

Ovanstående är en något förkortad och förenklad sammanfattning av hur en rättspsykiatrisk bedömning går till.

Publicerades: 2018-05-05